Nedräkning

Sista arbetsveckan innan semestern. Känns inte som det brukar inför sommarsemestern. Kanske för att jag redan varit på semester i år. New York och Grekland. Jag ska bara ha två veckor. Inget speciellt planerat. My ska ju opereras och jag ska genomgå behandling för mina cellförändringar. Pendlar mellan hem, sjukhus och land.
 
Dagen har varit som vanligt. Jobbat mina timmar. Sen hem och hämta My. Hon hade tid hos distriktsköterskan för omläggning av bandaget. Det blev en tur till Tösen också. Ingen ridning för hon har tappet en sko så det blev gullegull och hästvård :)
 
My har Twiligt-maraton här hemma. Hon är inne på fjärde filmen för idag. Jag har ju sett alla ganska många gånger så nu sitter jag bara i soffan och halv tittar samtidigt som jag knapprar på PC'n.
 
Egentligen borde jag komma igång med de beställningar jag har på armband, men orken har inte riktigt funnits. Men ska försöka ta tag i det snarast, nåja...inte i kväll..
 
Nu ska jag ta mig en glass. Köpte hem nötkrämsglass. Har aldrig sett dem tidigare. Jag älskar nötkräm och hoppas glassen är lika god :)
 
 
 
 

Fortfarande på sjukhuset

My ligger fortfarande kvar på Danderyds sjukhus.  Idag flyttades hon igen till en ny avdelning.  Nu är hon på Urologen.  I morgon som först får vi förhoppningsvis veta mer. My ska träffa läkaren då. Hoppas att dom plockar bort dränageslangen hon har i ryggen.  Den är rätt obehaglig, men hon kämpar på  och är duktig. 
 
Har varit hos My större delen av dagen.  Just nu ligger vi och trängs i hennes säng.  Hon tittar på film.  Jag känner mig trött och sliten.  Tänkte bara slappa och vila. Jag stannar hos My tills jag blir utslängd härifrån ikväll. 
 
 

Dags att krypa till kojs

Det blev en lång dag igen.  Nästan 7 timmar på sjukhuset.  Under kvällen gjordes ett litet ingrepp på My. En dränageslang sattes in via ryggen in i vänster njure. Dom var tvungna att lätta på trycket i njuren. Ingreppet hade gjort jätteont då det lugnande och smärtstillande hon fått inför ingreppet inte hjälpte. Personalen gav henne beröm för att hon kämpat så tappert trots den svåra smärta hon genomled. Det tog nästan två timmat innan vi fick komma in till henne igen. 
 
Per stannade hos My ikväll så jag och Nina kunde få åka hem. Pratade nyss med honom och då hade dom erbjudit honom att få bo kvar hos My. Det var ju snällt, så slapp hon vara själv. 
 
Jag ska sova strax och se fram emot sovmorgon.  Ska bli så skönt!